Ett påstående från branschen är att 80% av ventilationskanaler i bostadshus läcker. Det finns ingen riktig statistik för att just 80% gör det, däremot är problemet vanligare än man tror.
Från 1970 och framåt byggdes villorna tätare för att spara energi. Dessa hus, framför allt byggnader från 1980 och framåt, har ofta ett system av fläktar och kanaler som styr luftintag och utsug. Enligt uppgifter från branschen är det mycket vanligt med otäta ventilationskanaler i hus byggda före 1990. Dessa fastigheter bedöms ha problem i någon form av läckande ventilationskanaler.
Det är viktigt att ventilationssystemen får fortsätta fungera som det var tänkt när anläggningen togs i bruk. I takt med tiden täpps kanaler och filter igen – vilket ställer krav på kontinuerligt underhåll. Äldre fastigheter, det vill säga fastigheter som är byggda före 1970 – kräver vanligen mindre underhåll då ventilationen, i mångt och mycket, sköter sig själv genom självdrag och otätheter.
Fastigheter som har 35% läckage kan kräva upp till 160% mer värmeenergi, och fläktsystem som kräver 250% i fläkteffekt i kompensation, vilket innebär högre kostnader.
Hus byggda före 1990
Tidens byggteknik var annorlunda och förutsåg inte materialets åldrande, eller krav på täthet och energieffektivitet som vi har efter 90-talet fram till idag.
Kanaler gjordes i plåt, betong eller tegel. Idag gör man oftast ventilationskanaler i galvaniserat stål, aluminiummetall eller rostfritt stål.
Korrison i plåt, fukt och frostskador i tegel eller bristande underhåll gör att det blir en materialutmattning på kanalerna, som i sin tur leder till sprickor eller hål.
Läckande ventilationskanaler går att åtgärda med kanaltätning – vilket i sin tur är billigare att genomföra än ett helt stambyte. Dessutom minimeras riskerna för eventuella asbestrelaterade problem i samband med renoveringen. Däremot är det såklart avgörande från fall till fall – men det ser vi när vi går ner i kanalerna med en kamera. Vi gör alltid en noggrann förundersökning innan vi påbörjar något arbete.
Hur vet jag om jag har problem med min ventilation?
Är man ny husägare kan det vara svårt att veta vad man bör hålla utkik efter, eller om man tidigare inte behövt kontrollera ventilationen själv. Oavsett vilken boendeform du har, äganderätt, hyresrätt eller bostadsrätt, kan det vara bra att hålla koll på några av de här tecknen på dålig ventilation:
- Imma på fönster
- Lukter som stannar kvar länge, som till exempel stekos
- Är vissa rum kallare eller varmare än andra?
- Instängd lukt
- Fukt som är kvar länge, exempelvis efter dusch
- Ökad energiförbrukning – dyrare elräkning
Dessa är tecken som tyder på att man bör kontrollera ventilationen hemma.
Problemen behöver inte bero på läckande ventilation, utan kan också vara tecken på att ventilationen behöver rengöras.
Hur ofta bör ventilationen rengöras?
Behovet av hur och när rengöring bör göras, är något som skiftar mellan olika ventilationssystem.
Frågor som också spelar in är hur systemet är dimensionerat. Generellt kan man säga att det inte bör gå mer än 3–6 år innan systemet kontrolleras och rengörs.
- S-ventilation = självdragsventilation
- F-ventilation = fläktventilation där frånluftsflödena är fläktstyrda
- FT-ventilation = fläktventilation där både frånluft- och tilluftsflödena är fläktstyrda
- FX/FTX-ventilation = ventilation med värmeåtervinning
Finns det myndighetsföreskrifter gällande ventilationskontroll?
Det finns inga lagkrav på ventilationskontroll i villor och småhus – såvida det inte gäller nyinstallation. Däremot ska offentliga lokaler som t ex skolor och vårdlokaler, liksom flerbostadshus och kontorsbyggnader med jämna intervaller utföra Obligatorisk Ventilationskontroll, OVK. Det finns speciella krav på hur kontrollen görs. Kontakta oss idag genom knappen nedan eller mejla oss här: kontakt@sotoventgruppen.se